Sveriges ekonomiska modell

Många intresserar sig för den svenska ekonomiska modellen eftersom den på många sätt skiljer sig från andra länders ekonomiska modeller. Den svenska modellen är en blandning mellan marknadsekonomi och kapitalism. I grund och botten är det en politisk modell som formats av Sveriges långa historia av socialism samt socialliberala värderingar. Välfärd kombineras med ekonomisk tillväxt och lönsamhet i denna modell.

Offentligt finansierade välfärden

Den svenska modellen kännetecknas av en stor välfärd som är offentligt finansierad. Det svenska välfärdssamhället är på många sätt unikt och bygger på många års reformarbete och avtal. Det som idag är en stor offentlig sektor växte fram under 1930-talet. Välfärdspolitiken i Sverige har successivt utökats till olika områden och inkluderar bland annat utbildning, socialförsäkringar, sjukvård och omsorg. Många privatpersoner använder sig utav lånebolag, i många fall även istället för bankerna, för att låna pengar. Ett exempel på sådan företag är välrenommerade lendify.se som erbjuder olika typer av lån till privatpersoner.

Stabiliseringspolitiskt ramverk

Det stabiliseringspolitiska ramverket har varit mycket viktigt för Sveriges ekonomi och den svenska modellen. Ramverket infördes i samband med att Sverige gick med i EU år 1995 och 1990-talskrisen och har sedan dess gradvis utvecklats. Detta ramverk är ett verktyg som ska säkerställa en hållbar och transparent finanspolitik. Tidigare användes finanspolitik mer aktivistiskt. Ramverket införde bland annat inflationsmål för penningpolitiken samt budgetpolitiska mål.

Avtalsmodellen

Den svenska avtalsmodellen syftar till främst normerade industrilöner. Detta innebär lönerna för främst industriarbetare, men även offentligt anställda, har varit knutna till inflationsmålet. Med andra ord har inflationen påverkan på löneutvecklingen och löneförhandlingarna. Detta har bland annat skapat problem att locka till sig kompetent arbetskraft. Det omtalade industriavtalet slöts år 1997, men har kritiserats från många håll.

Utveckling av den svenska modellen

Den stora offentligt finansierade, det stabiliseringspolitiska ramverket samt avtalsmodellen anses vara tre centrala komponenter i den svenska ekonomiska modellen. Utvecklingen har skett successivt från 1930-talet fram till idag. Saltsjöbadsavtalet år 1938, finanskrisen på 1990-talet, Sveriges inträde i EU samt industriavtalet år 1997 är några viktiga händelser för utvecklingen. Modellen har blivit ifrågasatt och hyllad av såväl inhemska som utländska politiker och nationalekonomer.

Kritik

De tre komponenterna som utgör grunden i den svenska modellen ifrågasätts i allt större utsträckning. Bland annat ökar utgifterna till den offentliga sektorn kraftigt. Stora kompetensförsörjningsproblem kommer att pressa upp lönerna och såldes utgifterna i många delar av landet. Det stabiliseringspolitiska ramverket kritiseras bland annat på grund av ökade bostadspriser och bolåneskulder samtidigt som Riksbanken inte når inflationsmålet.